Skaffa en egen gratis hemsida   

Ladda om sidan/Synkronisera inloggning
Besök en slumpmässig hemsida på Zoomin

  

  

 Dagboksanteckningar från Thailandsresan  

 12/12 2006 - 11/01 2007.



För ca ett halvår sedan bestämde vi oss att följa med "släkten" till Thailand. Vi har haft planer på att resa dit, men inte kommit till skott. När så chansen dök upp, nappade vi direkt. Resan kostade, med flyg och visst boende ca 8000:-/person. Billigt, med tanke på högsäsongstid. LG med familj var där för 2 år sedan, under Tsunamin, men ville tillbaka igen. En stor del av resan och boende bokade vi via Internet, det är ju helt fantastiskt med den nya tekniken!


Medresenärer var LG med familj + Svärmor Ulla Fart.

 

 

 

Lite kyligt på morgonen, när vi skulle åka mot Arlanda.

 

 

Här sitter jag och funderar på jag har gett mej in på!

 

 

Avresedag.


RS skjutsade oss till järnvägsstationen, han ska också vara vår "kattpiga och husvakt" under 4 veckor.
11.52 började resan till Thailand. Tåget bjöd väl inte på några större äventyr utan avlöpte normalt. När vi checkat in på Arlanda hade vi ca 2 timmar på oss innan planets avgång. Ulla, Sussi, Johanna och Viktor åt mat på Arlandarestaurangen. Jag, Stig och LG nöjde oss med en varsin öl!
Finnair tog oss till Helsingfors, resan tog ca 45 minuter men under den tiden hinner man få kaffe och smörgås. Efter ankomst till flygplatsen, var det i stort sett att kliva på nästa plan till Bangkok och nu började flygresan med stort F, 10 timmar i luften och det var urtråkigt! Mat serveras 2 gånger och däremellan dricka i alla former. 3 filmer visades också. Resan gick odramatisk till väga, inga större luftgropar under hela flygningen. Planet ligger på ca 12000 m höjd. Vi flög ju med nattflyg så vi kunde inte urskilja så mycket under oss.
Trötta och omtumlade var vi plötsligt på den nya, stora flygplatsen i Bangkok, Suvarnabhumi Airport.

 

 

Phu, jag klarade flygresan!

 

 

13/12


Mycket imponerande och vacker. Den såg ut som ett jättestort rymdskepp. För att inte tala om all byggverksamhet runtomkring, 6-filiga motorvägar i 2 plan!
Efter 5 timmars "upptäckande" och vandrande var det dags för nästa plan mot Krabi, en sträcka på ca 100 mil, som tog 1 1/2 timme. Planet var lite försenat, men 19.30 landade vi på Krabi Airport, den 13/12.
 

En minibuss stod och väntade på oss. Det kostade 800B, ca 160:-, för en resa på 3 mil. Vi kom fram till Dream Garden Hostel, i Ao Nang. Alldeles perfekt boende med Aircondition på rummet. Jättetrevlig personal gjorde att vi kände att här skulle vi trivas. Efter installationen gick vi ut på Ao Nangs gator. Massor av turister, de allra flesta svenskar, strövade runt. Efter god mat, kycklingfilé och en Maj Thai eller Chang, orkade vi inte så mycket mera. Vid 23-tiden var det GODNATT!

 

 

Ao Nang

 

 

"Thai-el"

Undrar om inte en Elektriker i Sverige skulle gråta blod......

om han såg det här !

 

14/12 2006.

Ca +35 grader i skuggan.

 
På morgonen gick vi ut och åt frukost, jättegott + att jag fick KAFFE! Efter insmörjning av solcreme, faktor 20, åkte vi med en Longtailbåt ut till Prah Nang stranden, resan tog ca 15 minuter. Plötsligt hade man hamnat i en "resebroschyrbild", underbart vackert, med djungel och alldeles grönt vatten runt ön!
Biljetter till ö-luffningen köpte vi i en liten kiosk i Ao Nang och där var vi med om en spännande händelse, Plötsligt, när vi stod där i biljettkön, kom en ganska lång och grön orm ned ramlande från ett träd! Jag och LG var väl de enda som tog det med ro, alla övriga blev dödsförskräckta!
Här sammanträffade vi med Sussis lillebror, Glenn med familj och svärföräldrar, de hade varit i Thailand i ca 14 dagar.
Över 30 grader i vattnet gjorde att det kändes som om man satt i ett badkar. Lunchen köpte vi från en Longtailbåt, en öl, Chang, och Thailands "pyttipanna" Thai Pad, kostade ca 12:-. Vatten måste vi också dricka hela tiden i denna värme.
En liten notis: Jag är lite handikappad, efter att fått öroninflammation dagen innan vi åkte, som värkte hål och gjorde att jag blev tvungen att äta penicillin under ett antal dagar. Jag blev också helt döv och fick lov att undvika att ha huvudet under vattnet. Det var knappt så LG trodde på mej utan han trodde nog att jag försökte komma ifrån snorklingen!
Efter några sköna timmar återvände vi till Ao Nang. Kl 18.00 gick vi till Restaurang NaNa och träffade "Glennfamiljen". Naturligtvis var det jättegod mat där också.
Efter maten kollade vi upp utbudet i stan, men efter ett tag tappade vi bort LG och Sussi, Ulla hade gått hem med barnen till hotellet. Jag och Stig gick till en bar som hette The Lost Pirate och beställde en öl och en Maj Thai. Vid hemkomsten till hotellet satt LG och Sussi utanför. Vi drack kaffe, Baleys och "babblade" i ett par timmar. Mycket rolig avslutning på kvällen, kanske beroende på drickat, värmen och sällskapet!

 

 

Är det över +30 grader i vattnet,

så törs t.o.m Fru Larsson

doppa sej!

 

15/12 2006.

 

Temperaturen är det ganska meningslöst att tjata om, ca +35 grader, blir det någon större förändring ska jag skriva ner det!
Johanna har varit jättesjuk inatt, spytt flera gånger bl.a. Mormor Ulla stannade hemma på hotellet med sjuklingen, med vi andra åkte ut till ännu en ö, Poda. Den resan tog ca 25 minuter och återigen kom vi till en paradisö! Hela ön är en nationalpark, med en restaurang och några få bungalovs för uthyrning. Vi åt en god lunch och fick våra fötter "skrapade". Det vimlar av "fotskrapare" som ojar sej över våra fula fötter, men resultatet blev bra och jag höll på att somna under behandlingen!
Glenn, LG, Viktor och Sussi var ut och dök vid ett korallrev, det var nästan som att dyka i ett akvarium tyckte dom allihop. Jag och Stig solade, badade och drack massor av vatten.
På kvällen kom en rejäl regnskur, hemma i stan, men det var ganska skönt och värmen är ju trots allt kvar.
Stig och Viktor lämnade in tvätt och vi skickade våra första mail, det fungerade ganska bra även om datorerna är ganska sega.
Kvällsmaten intog vi på "Bernies", som en dansk äger. Där var det buffé för 220B, alltså ca 44:-. Ingen summa som man prutar på, alltså!
Efteråt blev det den obligatoriska fotvandringen lite hit och dit, innan det var dags för sängen.

 

 

16/12 2006.

 

Hopp om livet för Johanna. Hon mådde bättre på morgonen. Efter frukost åkte vi återigen till Prah Nang stranden. Vi placerade oss under en jättestor klippa, nästan som inne i en grotta, i skuggan! Här var det också klättrare, som försökte besegra de oerhört höga klipporna, och på stranden gick försäljare och sålde bl.a drycker.
Solen är oerhört stark och riktigt brännande, så det är lätt att bränna sej. Det här vår sista dag i Ao Nang, imorgon bär det av till Phi Phi Island.
En norrman hade råkat lite illa ut idag, han hade trampat på en sjöborre i vattnet. Ett 30-tal taggar satt fast i foten och orsakade en fruktansvärd smärta. Vår Longtail-chaufför hällde på dieselolja och sedan fick han följa med vår båt till "sin" strand, där han förhoppningsvis fick hjälp. Dieseloljan gör att taggarna är lättare att dra ur.
På kvällen skulle Stig gå ut och hämta Banana-pancake, men såg inte vårt lilla gatukök, utan gick till en restaurang. De fixade till det hela för 170B och det är inte dåligt med mat, egentligen räcker det med att dela en på två. Stig skickade också vykort.
På vår sista kväll i underbara Ao Nang shoppade vi 2 klänningar, foppaskor, 2 par, seglarpåse, badbyxor och 2 kepor för 400:-. Senare köpte Stig också ett par shorts, de gamla hade krympt, enligt maken! Eller hur det nu kan vara?
Kvällens mat avnjöt vi på en matmarknad på andra sidan stan, billig mat och och mycket gott, drickat är också billigt, alltså Chang, Singha, Pepsi och Sprite.

 

17/12 2006.

 

Åt frukost på vårt hotell, sedan bar det av med en knökfull lastbil, med kapell, till färjan, som tog ca 100 passagerare. Kl 09.30 bar det av mot Phi Phi öarna. Själva båtresan tog 1,5 timme och var ganska njutbar, faktiskt helt tyst mot Longtailarna. När vi kommit i land var det en väldans aktivitet, stekhett och väldigt bullrigt, med massor av barer och skrikande erbjudanden om boende. Phi Phi blev ju väldigt drabbat av Tsunamin, och det förstod man när man såg hur det såg ut, med hav på bägge sidor. En landremsa på ca 2 m höjd, var allt som skiljde haven från varandra, vågen hade ju svept rakt över här. Samtidigt är ju inte det här något ställe man tillbringar allt för lång tid vid, utan utgår härifrån med färjor eller Longtail till andra platser.Vi blev mottagna av amerikanen Ben Williams, som skulle ordna båten till "djungellägret" Ao toh Ko.

 

 

Inget ställe, att tillbringa någon längre tid på! 

 

 

Longtailbåtar.


Det här boendet hade LG och Sussi ordnat hemifrån på internet och man blir lite förundrad över att det fungerar så bra. Han hade ett litet problem, det var ganska hög sjö så han ville att vi skulle åka med en liten större Longtailbåt. Det tog en stund men efter ett tag var det fixat. Vi blev ganska blöta och det gungade rejält i den grova sjön, men fram kom vi! Det tog 30 minuter att komma fram och där togs vi emot av "husfrun" Pon. Det fanns sammanlagt 12 bungalovs på stället, ganska låg standard men trevligt ändå. Vi hade ju t.o.m dusch och toalett, inte den yppersta standard, men ändå! Jag och Stig hade också en inneboende i duschrummet, en ganska stor padda. Hon ville också duscha ibland!
Vi åt någon Thailändsk gryta, medan ägarinnan berättade om sitt liv på ön, hon hade bl.a 2 barn som bara kom ut under skolloven. De bodde på gränsen till Malaysia, hos släktingar.
Det blev återigen tidig kväll och som tur var hade vi myggnät över sängen så man kände sej ganska säker på att slippa objudna gäster under natten.

 

Här sitter vi och väntar på kvällsmat.

 

18/12 2006.

 

Vi sov bra och länge fastän vi inte hade AC, men en fläkt hade vi och det räckte bra. Dagen började med att vi hyllade Johanna på hennes 15-årsdag, det blev till att sjunga och hurra 4 gånger. Efter en härlig frukost blev det bada av. LG-familjen ägnade sig åt snorkling utanför revet, jättebra enl. LG. Efter kl. 12 lugnade den ihållande blåsten ner sej. Tidvattnet gjorde vår strand ändå grundare, tur att vi hade köpt foppaskor, de fungerade alldeles utmärkt när man ville gå ut till djupt vatten, annars gjorde det ont att försöka gå på gamla koraller.
På eftermiddagen gick jag, Sussi, Viktor och LG upp på en utsiktspunkt på andra sidan ön. Det var ganska jobbigt i värmen och någon längre stund att vila, var inte att tänka på, för då blev man anfallen av mygg. När vi kom upp fick vi verkligen lön för mödan, en strålande utsikt över Phi Phi, med massor av blommor, katter och fjärilar. Vandringen tog 1 halvtimme. Kl. 1/2 6 återvände vi, 1/2 7 börjar mörkret komma och då blir det verkligen svart.
På det här boendet var vi faktiskt dom enda svenskarna, övriga var från all världens hörn.
Pon frågade LG om det verkligen var sant att vi var tvungna att byta däck på våra bilar under vintern, det kunde hon inte fatta riktigt! Vinter i Thailand var det just nu när vi var där, lite skillnad på klimat alltså!

 

 

 

   

 

 

19/12 2006.

 

Nu hade det gått precis gått en vecka, sedan vår resa började. Den här dagen blir i det närmaste en "sjukrapport": Stig förkyld och dålig mage, jag med väldigt dålig mage. När vi skulle äta på kvällen började jag må illa och hann nästan inte från bordet innan jag spydde. Inte trevligt alls! Ben Williams kom med gula piller till kvällen, och dom verkade hjälpa någotsånär.
I övrigt var det bad som gällde, trots riktigt stora vågor. LG-familjen var ute och snorklade. Vill man slappna av, så är det här stället för det, inga affärer eller annat som stör.

 

20/12 2006.

 

Idag var det flyttning till Kho Lanta. Vi hade bokat stugor på Lanta Resort. Åkte Longtail till Phi Phi och därefter färja i 1 1/2 timme. Vi kom till en jättefin ö med fint boende, Sussi trodde vi hade fått bättre boende än vad vi hade betalat för, och det klagade ju vi inte på! Kho Lanta är en ganska så stor ö, med en blandning av Buddister, Muslimer och sjözigenare. Sjözigenarna utgjorde endast 1 procent av befolkningen nu, men hade förr varit den dominerande befolkningen på ön. Under Tsunamin hade ön klarat sej ganska bra, 11 fiskare, som var ute till havs, omkom. En tragedi i sej själv, det var familjeförsörjare som försvann.
Hon, som tog emot oss på resorten, talade om hur hon jobbade. Från 6 på morgonen till sena natten, 7 dagar i veckan, i 6 månader. Här hade nog inte "Facket" mycket att säja till om!
För mej och Stig var det fortfarande magont som gällde, men man måste ju få i sej mat. Det blev PastaCarbonara. Vid 18-tiden stupade vi säng, men det blev ett evigt springande på toaletten under natten. Tur att vi tajmade in besöken med "varannan"!
De övriga letade på "Glennsläkten", som också bodde på ön, inte så långt från oss.
Glenn, Daniel och LG hamnade på baren Nirvana och jag tror att LG mådde lika dåligt som oss, nästa dag. Han visste ju, troligtvis, i alla fall vad det berodde på, till skillnad mot oss.
 

 

 

 

Här är vår bungalow.

 

Pool..... men vem vill ligga i den,

när man har 50 m

till havet?

 

 

21/12 2006.

 

Idag kunde både jag och Stig äta frukost, tillsammans med de andra, magbesvären tycktes avklinga.
SMS:ade till släkten i Sverige och Norge. Det kostade 4:50 per SMS, inte alls så farligt, tyckte jag.
Bad, sol och vila, var vad som gällde under eftermiddagen, man kände sej lite matt efter magsjukan.
Nu börjar man bli riktigt solbränd också, solen tar även om man håller sej i skuggan.
Senare gick vi till "Glennfamiljen", där Glenn bjöd på en riktig överraskning: Jag och Carolina ska gifta oss idag, på stranden!!!!!!! Jag tror att mamma Ulla blev mest överraskad.........
Vem kunde tro att vi skulle gå på bröllop, i Thailand? Bröllopet var väldigt vackert och det bjöds på både mat och dricka, så mycket mat att ingen orkade äta upp! Efterrätten bestod av friterad banan, friterad ananas och glass, mums! Tilde, 1 1/2 år, Glenns dotter, sken som en sol hela kvällen och tyckte det var jätteroligt att skåla med vattennappflaskan.
Vid 22-tiden var det Godnatt, efter en intensiv dag. Det var bra med bröllop på stranden, man behövde inte tänka så mycket på bröllopskläder, inget märkvärdigt och inga skor!

 

 

 

Här behövs det ingen märkvärdig klädsel.

 

22/12 2006.

 

Morgonen började med att man hälsas Godmorgon av en massa katter, det finns massor. Alla ser lite konstiga ut, magra med en konstig svans eller ingen svans alls. Vet inte om det är en särskild ras, eller inavel, troligen det sista. Frukosten idag bestod av ägg, toast och te för mej, Stig tog te och toast. Vi brottas fortfarande med diarré, det är inte roligt. Trots allt hade vi ju också vaccinerat oss hemma!
Därefter blev det TukTuk, mopedtaxi, till "huvudstaden" Saladan. Staden bestod i stort sett av en gata, med affärer och matställen. Tuktukarna består av en ram runt en moppe, och kostade ca 4:- enkel tur.
Vi köpte myggmedel och mera gula piller för magen. Stig tog ut pengar, men när jag skulle använda mitt visade det sej att det troligen avmagniteserats någonstans. Det kom inte ut en endaste liten Bath! Tur att man är gift med en "välbärgad" Älvdaling. Moppetaxi tillbaka efter en timme.
Jag, LG, Sussi, Ulla och Viktor gick och badade. Stig och Johanna stannade hemma, den ene vilade och den andra pluggade läxor.
Vi gick till "släktens" strand, därefter skulle vi äta något lätt! Hämtade Stig och Johanna, och det blev, som vanligt, alldeles för mycket mat. Vi hade planerat Wienersnitzel-måltid till kvällen hos Restaurang Hans, men det var det ingen som orkade tänka på. Vi blev sittande, med lite att dricka, på stranden, i solstolar. Det var också uppvisning med eld och eldlyktor, i den mörka, varma kvällen. Jättemysigt!
Senare blev det en till tur in till Saladan, vi fixade boende på en annan ö efter den 27/12. Det kostade mej och Stig 640:- för transfer till färjan, färja och boende i bungalovs i 5 dygn. Den summan räcker inte ens till ett enkelrum, en natt, på Quallity Hotel i Borlänge!
LG hade pratat med Maria, snön, det lilla, som kommit, töade bort. På "vårt" boende var det uppträdande på kvällen, av en tysk "smörsångare". Tur att inte vi betalat för det, utan fick sitta ute på stranden. Det som var lite pampigt, på kvällen, var ett stort fyrverkeri. Jag tror nog att Berra tyckt det hade varit jättebra om uppträdandet varit på hans All-Inclusive-hotell i Turkiet! Fy! Nu var jag lite stygg mot vår granne!

 

 

23/12 2006.

 

LG och familjen, åkte med "Glennsläkten" ut på en dyksafari, så vi fick klara oss själva idag. Vi tog en TukTuk in till Saladan, käkade frukost på ett ställe i stan och kikade runt i affärer. Sen tuktukade vi hem igen. Tog en längre siesta. Under värsta hettan gick vi till restaurangen och drack varm choklad, Orangejuice och Chang, allt kostade 34:-! Den summan får vi inte ens en öl hemma för.
På kvällen kom vi iväg till Hans, det visade sej vara jättegod mat, stora portioner t.o.m stekt potatis. Jag åt stenkolsgrillat kött och Stig tog Wienersnitzel, allt smakade oerhört gott, en kontrast till all Thaimat. Restaurangen var verkligen populär, med massor av gäster.
Senare gick jag, Sussi och LG och satte oss i solstolarna på stranden. Vi beställde Maj Thai och öl. Som vanligt var det fyrverkeri och elduppvisningar. Vi blev sittande ganska länge och det blev bara "roligare" och "roligare", vad det nu kan bero på? Vem vet!

 

 

24/12, Julafton, 2006.

 

Frukost på "hemmaplan". Inatt sov vi nästan, för första gången på länge, hela natten. Alla små krämpor började ge med sej. Skönt! Sedan gick vi till en Tailor och beställde en balklänning till Johanna. En ursnygg skapelse, rosa, sys upp på några dagar. Den kostade 1100:-, 1 femtedel mot i Sverige!
En sak som jag gillade med den här ön, var att här hörde jag Muslimernas böneutrop 5 ggr om dagen, det var vackert och påminde om Turkiet.
Dagen gick annars i slöhetens tecken, skickade en massa God Jul hälsningar till Sverige och Norge.
Klockan 18 gick vi till Glenn och blev bjudna på pepparkakor och glögg. Det var väl det närmaste vi kom julfirande i den här värmen. 19.00 var det dags att återigen gå till Hans och äta. Vi hade bokat kvällen före, vi var ju trots allt 12 vuxna + Tilde, Glenns dotter. Jag tog grillspjäll med bakad potatis och Stig tog stenkolsgrillat kött med stekt potatis. Urgott och jättestora portioner, allt nedskjölt med Chang och Singha.
Kvällen avslutades med en drink på stranden. Vi gick också och kollade mail, men ibland är förbindelserna urusla, så tyvärr fick vi inte upp ett "jätteviktigt" mail från Kjell. Vi gör ett nytt försök imorgon.
Godnatt vid 24-tiden.

 

 

 

25/12 2006.

 

Idag var det absolut vindstilla, passade alldeles utmärkt för Stig, LG, Leif, Daniel och Viktor. De åkte ut på djuphavsfiske tidigt på morgonen.
Jag, Sussi, Johanna och Ulla började med att gå till Internetcaféet, och nu lyckades jag att öppna mailet från Kjell och det visade sej vara den bästa julklappen vi kunde få: Hela högen av barn, med respektive, och barn-barn på samma kort! Alla såg ut som dom tänkte: "Nu får du se att allt ordnat sej, även om det tog tid"! JÄTTEROLIGT!
Resten av dagen blev det klänningsprovning, för Johanna, sol och bad. Lunch tog vi på vår restaurang. Talade med Mor på kvällen.


Stigs redovisning av fiskedagen:


Vi blev upphämtade med bil vid receptionen kl. 08.00. Alla lika förhoppningsfulla. Vi fick gå ombord via en rank och jätteliten Longtailbåt, ok. det var ju någon centimeter till relingen, men nog verkade det rätt riskfyllt! Väl på båten, som inte var ett under av lyx, men dög i alla fall bra, tacklades betena av vår fiskeguide, 4 spön monterades med lite större Rappala-wobblers. Ganska blåsigt var det, så det blev lite gungigt. På väg ut lottade vi om vem som skulle få ta upp första fisken. Viktor, förstås! Vi "harvade" på, länge och väl och kom ut till ön, som var målet, 2 timmar senare. Inte ett napp på hela vägen. Runt ön såg det väldigt bra ut, efter ett par svep med båten var jag säker på, att nu smäller det snart. Vi var i Barracudans vatten, men fisket var, minst sagt trögt. Till slut blev det äntligen hugg...... Viktor övertog spöt och uppståndelsen var stor, kameror laddades och vi trängdes för att se vad som skulle komma upp. Viktor halade in en 2 kg Tonfisk. Nu var dom på gång, trodde vi ja! Vi stannade och åt lunch i en vacker lagun, simmade och kylde av oss. Det började bli rätt varmt. Vi fick någon Thailändsk mat med ris, inte den värsta lyxen precis. Medan vi åt såg vi stim av bläckfisk alldeles intill båten. Ut på böljan igen, när klockan blev 4 och inte ett napp, tvingades vi ge upp. Lite besvikna var vi nog efter den uteblivna fångsten, men turen i sej var kul. Glömde nästan Daniels storfångst: En stor sopsäck!

 

 

26/12 2006.

Min födelsedag.


Strömavbrott idag, nästan halva dagen, trots Goverment Electriciti! Vi tog det lugnt idag, Stig tog massage på stranden. Sedan väntade alla med spänning på att få se Johannas klänning, som skulle bli klar idag. Åkte in till Saladan, vandrade runt och åt Pizza på en italiensk restaurang, jättegod pizza.
Det blev också lite shopping. Väl hemkomna kom det stora ögonblicket, hämtade Johannas klänning, snacka om snyggt, helt perfekt. Hon kommer att vara balens Drottning!
Tidig kväll.

 

 

 

27/12 2006.

 

Morgonen började med tidig frukost och utcheckning från Lanta Resort. En lastbil kom och hämtade oss för resa till hamnen i "gamla" Saladan. Där blev det först transport med en träpråm, vi och 50 till, ut till färjan. Efter ca 1 timme kom vi till Ko Haj, en jättevacker ö. Sista 100 m fick vi gå över i Longtail, för vidare transport in till stranden. Vi bodde i bambubungalovs, men med både toa och dusch. Myggnät över sängen. Ganska mycket folk, av flera nationaliteter, flera svenska familjer också. Två måltider, bad och "upptäckarpromenader" längs stranden, gjorde att redan vid 7-tiden började alla gäspa, men vi lyckades hålla oss uppe till 8, rena nattsuddet, alltså!
LG och Sussi lämnade in tvätt, extra mycket, pga att en schampoflaska gått sönder i ryggsäcken.

 

 

 

 

28/12 2006.
Kaspers födelsedag, 3 år!

 

Stig och jag var uppe och fotograferade en vacker soluppgång, vi tog också en liten strandpromenad. Vi fick också kaffe på restaurangen, Halv 9 blev det frukost med det övriga sällskapet. LG, Sussi och Viktor snorklade, Johanna kände sej inte riktigt kry, utan stannade hemma och läste. Efter lunch, som jag och Stig delade på, gick LG, Sussi, Viktor, Ulla och Stig på "djungelsafari" tvärs över ön.
Djungelrapport: På andra sidan ön kom vi till en vacker strand. När vi badade där kom plötsligt en Longtailbåt, som ankrade vid "vår" strand. Dom gick iland med dunkar och yxor. På stigen hemåt hörde vi dunkande ljud. En av killarna stamklättrade upp och kastade ner kokosnötter. Palmerna är ca 15-20 m höga. De bjöd på kokosmjölk. Folket var Sjözigenare, en nästan utdöende urbefolkning i Thailand.
I övrigt går dagarna i slöhetens tecken, största händelsen under dagen kan vara om en färja eller en Longtail far förbi. Det är jättelätt att somna på stranden, upptäckte jag idag. Jag vaknade inte förrän vattnet börja klucka runt fötterna, när tidvattnet var på väg in. En annan sak som hände idag, var att jag började få tillbaka hörseln på mitt vänstra öra, magen har också stabiliserat sej, så nu är allt bara positivt!
På kvällen blev det en Gin och Tonic hos LG och Sussi, sedan mat på restaurangen. Efteråt förflyttade vi oss tii Beachbaren och såg på elduppvisning. Vi beställde Maj Thai och Gin och Tonic. Det blev faktiskt ganska sent innan vi kom i säng.

 

 

29/12 2006.

 

Sovmorgon, vad det nu kan bero på?


Viktor fyllde 13 år idag, hela gänget klev in och sjöng, inte såg han särskilt förtjust ut, trots skönsången!
Morgonens frukost bjöd på en liten överraskning, några små räkningar var obetalda, men LG redde ut missförståndet galant. Om vi beställde något efter "storfrukosten" så hamnade det tydligen på en ny räkning och blev obetald. Vi hade lite svårt att förstå systemet, men från och med idag fick vi allt på den "första" räkningen, som vi alltid betalade direkt.
Stranden, efter frukost, bjöd som vanligt på lågvatten. Vi fick gå ca 100 m för ett dopp. På eftermiddagen gick vi nästan en timme längs stranden. LG-gänget gick över till andra sidan ön för att snorkla. När vi senare skulle äta "födelsedagsmiddag" blev jag plötsligt illamående och kunde inte följa med. Fick sedan som kramp i magen inatt. Tog en "guling". Fiskerestaurangen, som gänget tänkte äta på, var fullbokad, så de hamnade på "hemmaplan".

 

30/12 2006.

 

Tidigt uppe och studerade hundlivet på morgonen. Det fanns ett 10-talet olika modeller och utseende.
Stig gick ut och promenerade längs stranden, innan solen blev för het. Knappt några katter på den här ön, LG hade visst sett en. Efter en sen frukost kom LG, Sussi, Viktor och Stig på att de skulle paddla kajak. Det visade sej att kajakerna tog in vatten. Tydligen höll Sussi på att skratta ihjäl sej, när hon och Stig skulle försöka ta sej upp på de sjunkande skeppen! Tur att det inte var ute på den djupa delen av havet. De fick rabatt på priset, när de kom tillbaka.
Eftermiddagen bestod av mat, sol och bad. Det blev också bokat boende i 4 nätter, efter nyår, på ön Ko Kradan, en timmes Longtailresa söderut. 800:-/4nätter med transport. Idag höll sej magen ganska lugn.
På kvällen gick vi till Fantasy Resort, längre bort på stranden och åt kvällsmat. Jättefint ställe, men inget dyrare än vårt. Kvällen avslutades på Beachbaren med en Thai Maj. Godnatt vid 21.30.

 

 

 

31/12 2006.
Nyårsafton.

 

Steg upp med soluppgången, chikadornas gnisslande, tuppens galande och hundarnas skällande. Otroligt vackert på morgonen. Näshornsfåglarna är också i farten, likaså Geckoödlorna, som håller till runt LG-huset. Igår kväll sms:ade Maria, att Tussi varit instängd i Lillstugan i en vecka, utan mat och vatten. Tur att de hittade henne. Tussi är mamma till Godis och Fanny. Dom fick vi också bilder på igår, från Sörensen, de såg ut att må prima.
Klockan 06.30 var det en massa Japaner ute och fotograferade soluppgången, de kom igår med Speedboat, fullastade med kameror och stativ.
Efter frukost idag, köpte vi in oss i ett lotteri till kvällen. Vi visste väl inte vad det innebar, men det visade sej senare. Lunch, sol och bad resten av dagen. Massor av Thailändare kom under dagen, de flesta placerades i tält. De firade Nyår på stranden. Japanerna, som var här, verkade mest intresserade av att titta på oss västerlänningar. Kanske såg vi lite konstiga ut i deras ögon! På kvällen dukades det långbord med mat och sedan blev det klapputdelning. LG fick en radio, Viktor en stor spargris, Johanna ett myckert vackert täcke, Sussi ett mjukisdjur, Ulla ett armbandsdjur, Stig fick en klocka och 3 små grisar och jag fick en "ful" lampa.
Stig, Viktor och LG hade ett privat fyrverkeri med några "fjuttsmällare", men publiken applåderade artigt! Hör och häpna, vi lyckades vara vakna fram till 12-slaget, med hjälp av några Chang och Maj Thai!

 

 

 

 

 

1/1 2007.

 

"Packarmorgon". Nu drog vi vidare mot Ko Kradan, som ligger 1 timmes båtfärd söderut från Ko Haj, det kändes lite vemodigt att lämna den här ön, med sin fina strand, Beachbaren och sin trevliga personal, särskilt "Rödmössan", som blev något av en privat servitör till oss. Färden gick väldigt fint, på klagolistan kan man väl nämna en väldigt bullrig Longtail, värre än vanligt. Alla Longtailförare måste vara halvdöva.
Min julklapp "glömde" jag med flit, hoppas någon annan tycker om den.
Vi hamnade på fel ställe när vi kom till Ko Kradan, så det blev till att gå en bit, med packningen.
Ko Kradan är ett naturvårdsområde, men verkade lite "övergivet", kanske beroende på att Tsunamin hade slagit till här. Evakueringsskyltar fanns längs stranden, något som kommit upp efter katastrofen för 2 år sedan. Väl framme på Paradis fick vi vänta någon timme på städpatrullen. Ingen överdriven standard. Det som var värst egentligen var standarden på toaletterna, under all kritik. Första intrycket av ett ställe är viktigt. Man fick känslan av ett oerhört dåligt skött boende. Vi beslutade ganska snabbt att korta ner vistelsen med 2 dagar. Det fanns inget annat boende på ön heller,så vi var hänvisade till Paradis. Plus för mycket vackra blommor och som LG sa, helt otroligt dykställe. I alla fall fick vi en god makaronigryta till kvällen, som servitören själv hade svängt ihop. Tyvärr skulle inte han vara kvar, utan var på väg hem till Trang.
Kortspel på kvällen. När vi skulle lägga oss på kvällen, fick vi först jaga ut kackerlackor och några andra småkryp, här hade vi inte heller något myggnät!

 

 

 

2/1 2007

 

Vaknade, som vanligt, före alla andra. Jag och "grannfrun" var ute och rökte. Hundarna var också morgonpigga, de var ute och inspekterade soptunnorna. Nu på morgonen fanns det tom vatten i duschen, till skillnad mot igår, så man kunde bli lite avtvagad. Stig tog en promenad på stranden, innan värmen kom. Han fick också ett erbjudande om flytt till andra stugor, men efter "stämma" beslöt vi oss att avsluta vistelsen dagen efter. Frukosten var ett kapitel för sej, vi beställde American Breakfast, med bl.a korv, bacon och ägg. Istället fick vi Pommes Frites och toast. Kaffet fick vi säja till om flera gånger. Det blev till att pruta på frukosten. Det kom fram, så småningom, att de hade knappt några förnödenheter på resorten!
Trots allt, uppvägde den vackra naturen nästan all besvikelse med restaurangen m.m. Vi gick ca en kvart och kom fram till en underbar plats för sol, bad och snorkling. Lite för mycket "svidisar" bara. ”Svidisar” är små bitar av brännmaneter, LG och Viktor var väldigt utsatta för dem, de fick blåsor i massor.
Massor av snorklare kom med båtar och tillbringade någon timme i vattnet. Det låg också 3 stora fiskefartyg en bit ut. Åt frukt och chips till lunch. Senare på kvällen blev vi sittande på restaurangen med mat och Chang. Det blev ganska sent innan vi gjorde kväller.

 

 

3/1 2007.

 

Idag kände man sej som man förtjänar, efter nattsuddet igår. Konstigt att man aldrig lär sej!
Vi fick ett SMS från Kjell: Terrorbombningar i Bangkok, någon turist var också död.
För övrigt verkar det som om det är dålig vinter hemma: SMS från Maria: Blött, blött! Frukosten på morgonen fungerade ganska bra, vi fick i alla fall något av vad vi beställde! Efter farväl av personalen, och betalning bar det iväg i en Longtail igen. Det var en full båt, så jag satt som en krokig märla i en timmes tid. Efteråt skakade högerarmen i ett par timmar. Vi åkte förbi en vacker ö som hette Koo Mook och sedan in i ett vackert deltaland med Mangroveträsk. Väldigt sevärt. På piren på fastlandet stod redan en minibuss och väntade på oss. Allt är väldigt smidigt med transporter i Thailand, allt går att ordna från den minsta ö! Efter ca 4 mil kom vi till Trang och där blev vi mottagna av en Thailändska, som sedan åkte med hela vägen till Ao Nang, 17 mil.
Innan resan startade från Trang gick vi och åt mat på ett Thaiställe, allt gick på 56:- för 7 personer. Vi trodde inte det var sant! Vi fick en soppa först, därefter ris och kyckling. Även drickan ingick i priset. Det var så billigt så vi struntade i att pruta........... Kaffe drack vi på ett café.
Under resan fixades boendet i Ao Nang, i centrum med frukost, det blev väl lite dyrare än vad vi tänkt oss, men samtidigt tyckte vi att vi var värda det efter vårt "Robinssonliv". Det var helt underbart med ett vackert rum, fräsch toalett, TV och varmt vatten i kranarna. Lämnade in tvätt och duschade. Stig kunde till och med raka sej! Under tiden vi varit ute och levt ö-liv, så tror jag att hela Sverige flyttat hit till Ao Nang, svenska hördes överallt.
På kvällen gick jag, Viktor och LG till en Seafood-restaurang. De övriga gick till Mc Donalds! Viktor åt den dyraste maten hittills i Thailand, hummer för 600B, ca 120:-. Å andra sidan är det jättebilligt om man skulle beställa den måltiden i Sverige.
Godnatt vid 21.30-tiden efter en hel dags resa. Vi försökte också öppna mail, men misslyckades. Tittade också på Fox-News på TV, det var fortsatt oroligt i Bangkok, terrorister hade hotat med bombningar mot varuhus. Skärpt bevakning i hela staden. En annan stor händelse inträffade idag, Iraks förre president Saddam Hussein avrättades, genom hängning. Det händer saker i världen, kan man lungt påstå!

 

4/1 2007.

 

1 vecka kvar till hemresa! 

 

Vi hade ställt in oss på en rejäl frukost på vårt "lyxhotell", men den utlovade "American Breakfast" bestod av 2 torra toast, ett stekt ägg, marmelad, smör och kaffe! Vi E-postade och kollade även på UD:s hemsida, det verkade ganska lugnt.
Idag blev det ingen Longtailfärd, skönt, tyckte jag. Istället gick vi till stranden här i Ao Nang, jättebra, med en liten restaurang bakom ryggen. Mycket mera folk än för 3 veckor sedan. Longtailarna åkte i skytteltrafik ut till Prah Nang eller Poda. Johanna stannade hemma och såg på TV. Viktor, Stig och Sussi tog massage för 40:-/styck. Vi åt jättegoda smörgåsar på stranden. Eftermiddagen tillbringade vi på hotellet. Fam. Fart-Olsson var ute och shoppade, bl.a en oljemålning på Budda. På kvällen gick vi till en Indisk restaurang.
Efteråt ville Viktor spela biljard och då hamnade vi på "Bargatan". Det var ju en märklig upplevelse i sej, men bedrövligt med alla småtjejer och gamla "gubbar". Jag skulle ju helst slippa få se små barn tillbringa nätterna där. Kan undra vilken framtid dom har?

 

5/1 2007.

 

Sovmorgon, vi slog upp ögonen vid 8-tiden. Frukosten på hotellet är ingen höjdare, men det går ju alltid att få pancake på andra sidan gatan, om man är hungrig. Vi beslöt oss för att åka in till Krabi stad och hitta ett varuhus. Jag köpte hudcreme och ett par sommarskor, Stig en livrem. Visst var det bra priser, men utbudet var så stort att man tappade sugen efter ett tag. Jag har alltid fått örhängen av Stig, när jag fyller år, och nu köpte han ett par jättevackra i Krabi. Vi åt på en flytande restaurang, billigt och bra. LG, Viktor, Johanna och Ulla tog en buss "hem", medan jag och Sussi stannade kvar. Vi strosade omkring i ett par timmar, fikade och Sussi handlade kläder. Jag köpte presenter till tjejerna. Jag köpte också en "dockteaterdocka", jättevacker. En sak man upptäckt i Thailand, är att man i stort sett badar bastu varje dag, pga hettan. Det är nästan så jag börjar längta hem till lite kyla!
Maria SMS:ade: Hon och Lars har varit tillsammans i 19 år, GRATTIS, och att Malin flyttat in i sin nya lägenhet.
Vi åt på matmarknaden på kvällen. Stig och LG köpte DVD-filmer för 20:- styck. Jag och Stig avslutade kvällen med en varsin Pancake med banan, trots att vi var fullproppade redan före, men dom var svåra att motstå!

 


6/1 2007.

 

Stig gick till Internetcafeét och öppnade e-posten. Sissi har visst träffat "drömprinsen" enligt mail, från Maria. Eftermiddagen tillbringade vi på hemmaplan, med det mysiga barstället bakom ryggen, är det en perfekt badstrand. Stig handlade också en väska, på hemvägen från badet. Vi har ju köpt på oss lite grejor, som ska med hem.
På kvällen hamnade vi på en Italiensk restaurang där vi serverades Lasange, Pizza och Pasta Carbonara. Det blev också lite klockaffärer, bl.a klockor till Sörbogänget, 2 klockor till Anders och en Ferrariklocka till Kattpigan Rolf! Vi avslutade kvällen på "Sjörövarn", med varsin Maj Thaj. Ulla hade gått hem tidigare med barnen.
Innan vi gick in kunde vi inte motstå ett köpa varsitt grillat Kycklinglår hos Gatuköket.
 

 

 

7/1 2007.

 

Idag blev det lite bättre frukost än "Biaffrafrukosten" vi serveras på "vårt" hotell. Längre ned på vår gata låg en restaurang som serverade riktiga kanonfrukostar för en billig penning. Baren ägdes av en holländare. Minsann blev vi alla mätta, tom Viktor.
Den här tiden på året, alltså Thailands vinter, ska det inte regna, men allt väder är ju upp och ned, så idag hade vi ett riktigt skyfall. Istället för bad blev det lite Internet, beställde också Elefantridning till morgondagen. Vi bokade också en hotellnatt i Bangkok, innan det är dags för hemfärd.
Kollade också UD:s hemsida igen. De uppmanade till stor försiktighet i Bangkok. Kan inte riktigt förstå hur det ska gå till! Hur som helst så måste vi ju till flyget.
Till lunch åt vi varsin halv kyckling med ris, öl och dricka. Det kostade 22:-/person. Fortsatt intensivt regn på eftermiddagen gjorde att det blev en "hemmadag", med lite TV-tittande och en tupplur. Kvällsmaten intog vi på en restaurang, som låg på en bakgata. Hade aldrig hittat den, om dom inte hade haft Mamma som "inkastare". Hela familjen var involverad i restaurangen, med Pappa som överhuvud. God mat och trevligt folk. Vi såg också "Flygande hundar", alltså jättestora fladdermöss.
Godnatt vid 21-tiden.

 

"Här fanns vår "Räddare i nöden"

(Undrar vad en Elektriker i Sverige,

skulle tycka om el-installationerna?

Kolla ovanför våra huvuden....)

 

8/1 2007.

 

Idag var den stora Elefantridningsdagen. Kl. 08.00 satt vi som fågelungar och väntade på frukosten, men personalen tyckte att det var viktigare att gå omkring och sopa golvet, de kunde inte ens sätta på kaffe åt oss! Kocken hade jobbat så länge inatt, så han hade tydligen tagit sovmorgon! Vi gick till Dream Garden Hostel och fick lite kaffe. Bilen, som skulle hämta oss, kom enligt tidtabellen och vi blev transporterade till Elefantbyn. Det tog ca 1 timme. Jag och Stig blev tilldelade en bastant elefantdam vid namn Sinoa, hon var 21 år och vägde 3 ton! En bjässe som odramatiskt tog oss ut i djungeln, det var en stor upplevelse att sitta där på ryggen och gunga fram. Längs bäckar och kullar gick färden i sakta mak, vi hade tre elefanter, som gick på rad, en mäktig syn!
Vi såg också några jättespindlar och fiskar, men det var uppifrån elefantryggen. Väl tillbaka i Elefantbyn fick vi mata de stora bjässarna med bananer och naturligtvis klappa lite på dom. Vi serverades också öl och dricka. Sedan tog vi en djungelpromenad på ca 15 minuter till Nationalpark, med otroligt stora träd, vackra bäckar och raviner. Så småningom kom vi fram till ett vackert vattenfall, som var slutmålet, där vi badade i iskallt vatten, men det var skönt! Vår guide tyckte det var alldeles för kallt på morgonen och kunde inte alls förstå sej på oss, som tyckte det var varmt. Han gick omkring med en tjock jacka på sej! Efter 1 timme återvände vi samma väg nedför berget. Nu var vi lagom hungriga och blev bjudna på mat, flera olika Thairätter med ris. Gott och starkt. Efter att vi ätit tog oss vår transport till ett Buddistberg. Vi var in i deras tempel och blev välsignade av en nunna, för att vi skänkte pengar till deras nya Tempelbyggnad. Alla som skänker pengar ska, enligt nunnan, få sitt namn ingraverat i nybygget. Här fanns också massor av apor, som tiggde mat. Vi var också ut och gick efter en vandringsled till en stor grotta. Här såg vi också jätteträd, bl.a ett av de största träd vi någonsin sett. Tyvärr hade en storm fällt det för inte så länge sedan, men det blev ju inte mindre för det. Munkarna hade också små hus nästan under berget. Vi åt lite glass och sedan tog bilen oss hem.
Stig stannade hemma och tog en tupplur, vi övriga skulle, som Sussi sa, gå och "pressa" lite sol. Det gäller att vara brun när man kommer hem.........
På kvällen gick vi till ett nytt matställe, To San, som visade sej vara ett höjdarställe. Det var våra grannar, Lulebor, på hotellet som rekommenderade oss att gå dit. Efter maten var Ulla och barnen trötta och gick hem. Jag, LG, Stig och Sussi drog ned på stan. LG och Stig köpte en klocka var. Sussi köpte överkast till Mor och Far. Jag köpte Thaibyxor. Sedan var vi och tog varsin öl. Vi höll ut bra, klockan blev 23.00 innan vi gav upp!

 

 

 

 

 

 

9/1 2007.

 

Uppe vid 7-tiden, som vanligt en härlig morgon. "Ungdomarna" sov längre förstås. Vi bestämde oss för att idag skulle det bli sista "pressardagen". Med hjälp av en Longtail åkte vi ut till Poda. Där var det nu jättemycket folk, övervägande svenskar återigen. Det är nästan så man kunde tro att vi hamnat på Böda sand, på Öland, istället för i Thailand! Åt Pad Thai i restaurangen innan vi återvände hem vid 16-tiden. Stora vågor under hemfärden, men killarna är skickliga på att styra sina farkoster. LG och Sussi stannade kvar en liten stund på Ao Nang stranden, vi övriga fortsatte hemåt. Mailade hem. Duschade och vilade lite, sedan gick vi ut och shoppade, bl.a morgonrockar till småkillarna. Väskor till Sörbotjejerna och kuddöverdrag till Malin blev det också. Vi hämtade ut lite pengar på bankomaten.
Pizza, på den Italienska restaurangen, fick avsluta kvällen. 21.30 kom vi i säng.

 

 

10/1 2007.

 

Resdag till Bangkok. Klockan 9 skulle en taxi komma och hämta oss för vidare färd till flygplatsen, men den blev närmare 1/2 10 innan den dök upp. Det kostade 800B. Frukosten hade vi då tagit på Dream Garden Hostel istället för hos vårt hotell, det var väl en liten demonstration, kan man tänka.
När vi kom fram till flygplatsen var flyget försenat, så vi hann med en smörgås och kaffe.
13.45 kom vi iväg, 14.45 landade vi i Bangkok, där vi tog en Minibuss till hotellet. Ett hotell som visade sej vara ett riktigt klipp. För 260:- bodde vi på 18:e våningen, i ett De Luxe rum. Personalen bugade och bockade, trots att vi inte passade in i omgivningarna. TV på rummet, badkar, ja, här fanns allt, även en pool, till Viktors förtjusning. Hotellet hette Avana och kan verkligen rekommenderas!
Vi tog en taxi till ett varuhus, alla utom Johanna, som var dålig i magen. När vi skulle gå in ville polisen kolla i väskorna, det var ju bra, med tanke på att varhusen var bombhotade tidigare under veckan.
Köpcentret var 6 våningar högt och med ett obskrivligt oljud. Jag köpte några t-shirts och Stig pennor. Mat åt vi på en Kycklingrestaurang.
Vi satt ute på balkongen på kvällen och studerade en liten del av Bangkok, från ovan.

 

 

11/1 2007.

 

Morgonen började med en brakfrukost, både Thai och Internationell. Hur mycket mat som helst, bara frukosten var värd 100:-! Hotelltaxin körde oss till flygplatsen för 650B, alltså billigare än resan till hotellet. Bangkoks flygplats är verkligen ett imponerande bygge, men ganska lätt att förstå sej på. Vårt Finnairplan startade på minuten. Tyvärr fick jag inte sitta bredvid Stig utan bredvid två finnar, den ene jättesjuk och som var tvungen att springa på toaletten var 10:e minut. Stig satt bredvid två tjejer, en 10-åring och hennes lillasyster, som kommit från Australien, en 9-timmars flygning, tillbringat 7 timmar i Bangkok och skulle nu flyga ytterliggare 11 timmar. De var nu trötta på allt vad flyg hette. Ett trevligt och pratglatt resesällskap. Vi passerade bl.a Indien, Afganistan, Kazakstan och Ryssland. 18.30 var vi i Helsingfors. 20.05 var utannonserad tid till Arlanda, men blev lite försenade pga att vi inväntade ett annat försenat plan, från Jyväskylää. 20 minuter över 8 kom vi iväg och 45 minuter senare var vi på Arlanda. Där mötte Glenn upp och tog hem Ulla, Johanna, Viktor och Sussi. Rolf hämtade oss lite senare. Vi hann få i oss en Pizzaslice och en dricka. Vi var hemma 02.00. En gnutta snö hade kommit under dagen, eljest hade Rolf klarat sej hela vår tid i Thailand, vilken tur han haft, ingen snöskottning!
Ganska skönt att vara hemma också och roligt att träffa katterna, två riktiga tjockisar, om man jämför med katterna i Thailand. Det har inte gått någon nöd på dom medan vi varit borta!
Rolf hade köpt julklappar till oss, så det blev en minijulafton, innan vi stupade i säng 03.00.

 

En liten sammanfattning av alla intryck och upplevelser:

 

Bättre ressällskap hade vi inte kunnat tänka oss, allt fungerade perfekt och vi hade ju Lärarinnan med oss, som fick hjälpa till med engelskan i tid och otid. Lillebror är ju också en trevlig prick kom jag snart underfund med. Viktor, Johanna och Ulla får också bara +!
Den största upplevelsen tror jag i alla fall var dagen då vi var ute med elefanterna, man gick omkring med ett fånigt leende under flera timmar!
Jag måste också nämna vår perfekte Kattpiga, tillika Husvakt Rolf Sörensen. Han hade tagit hand om allt alldeles perfekt, räkningarna var betalda, blommorna levde och katterna såg ut som 2 fotbollar. Det var skillnad på våra katter och de stackars magra krypen på Koh Lanta!



Vi ska nu försöka "landa" också mentalt efter en underbar månad i ett underbart land.

Ulla

 

Första snön hade kommit samma dag

som vi kom hem.  

 

Tillbaka till Start

 

 

.

klart.se

 

 

   

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

   

   Om Side, Turkiet  

 

 

 

 

          

 12/3-05-10/3-14

Uppdat. 21/3 2014

  

 

6/1-08-18/6-15

Uppdat. 26/6 2015

    

 

  

 6/5 2008

  

 

 15/8 2016